Antidepressiv medicin gör oss beroende

By on 14 januari 2020 in Okategoriserade

Läkare: Nu måste allmänheten bli informerad om riskerna

Utifrån den samlade vetenskapliga evidensen får mer än hälften av de som försöker sluta med antidepressiva utsättningsreaktioner, även känt som abstinenssymtom.  Det är obehagliga fysiska och psykiska symtom som kommer i samband med utsättning då hjärnan vant sig vid preparatet. 46 procent av de upplever maximalt svåra symtom när de får gradera sina besvär. Att trappa ner medicineringen på några få veckor, som ofta rekommenderas, ger ingen eller minimal lindring jämfört med att sluta tvärt. 

2018 stod drygt 1 miljon svenskar på antidepressiva . Det innebär att cirka 250 000 svenskar beräknas uppleva svåra utsättningsreaktioner när de försöker sluta. Troligtvis är siffran tyvärr avsevärt högre och ökande genom en ackumulering av patienter som inte klarar av att sluta, vilket bland annat avspeglas i hur länge de stått på preparaten. 

I USA uppskattas cirka hälften av alla som äter antidepressiva ha gjort det i minst fem år. I England är motsvarande siffra drygt en tredjedel. Symtomen varar ofta i månader och hos en del i över ett år. När patienter tillfrågades om detta i en nygjord studie så svarade 86,7 procent att symtomen varade i minst 2 månader, 58,6 procent minst ett år och 16,2 procent mer än 3 år. Förutom att de intensiva och utdragna symtomen gör det svårt att sluta så misstar läkare reaktionerna för att vara nya återfall i depression och ångest vilket gör att patienter inte vågar sluta. 

Läkemedelsindustrin har länge haft en ekonomiskt motiverad ovilja att erkänna att antidepressiva är beroendeframkallande. 1996 sponsrade läkemedelsföretaget Eli Lilly ett ”closed symposium” bestående av psykiatriker finansierade av läkemedelsindustrin. Idén som föddes var att man genom att introducera begreppet ”utsättningssyndrom” kunde leda bort tankarna från att antidepressiva var beroendeframkallande.  Det definierades som ett ”självbegränsande syndrom” som ”vanligtvis går över inom 2–3 veckor”, något många inom läkarkåren tror än idag. 

Bensodiazepiner lanserades på tidigt 60-tal och precis som för antidepressiva tonades beroendepotentialen länge ned. 1980 släpptes den tredje versionen av amerikanska diagnosmanualen DSM och enligt dåvarande definition var bensodiazepiner beroendeframkallande. Några år senare kom också erkännandet från myndigheterna. Lagom till lanseringen av SSRI-preparaten 1987–1988 hade DSM dock reviderats och helt godtyckligt hade beroendediagnosen omdefinierats vilket innebar att det var avsevärt svårare för olika substanser att uppfylla kriterierna för beroende.  Därmed hade inte bensodiazepiner klassats som beroendeframkallande om de introducerats samtidigt som SSRI. Omvänt hade SSRI sedan länge betraktats som beroendeframkallande om de kommit ut på 60-talet. 

Inte oväntat har definitionen av ”beroende” blivit allt mer bisarr för varje ny upplaga av DSM och det behöver väl knappast nämnas att ”experterna” som definierar diagnoserna i DSM fått massiv kritik för sina ekonomiska kopplingar till läkemedelsindustrin.  Antidepressiva är beroendeframkallande även om läkemedelsindustrin förnekar det och DSM:s kriterier är specifikt skrivna för att de inte ska uppfylla definitionen. Det sker toleransutveckling (när en högre dos behövs för att uppnå samma effekt) hos uppskattningsvis 25 procent som behandlas för depression och hos hela 42 procent med det utdragna depressionstillståndet dystymi.

Antidepressiva och bensodiazepiner har närmast identiska utsättningssymtom. Den mest framgångsrika och evidensbaserade metoden för att kunna sluta vid intensiva besvär är så kallad ”hyperbol nedtrappning” där man i allt mindre doser trappar ner preparaten över lång tid, vilket är samma strategi som används vid bensodiazepinberoende. 

Tillfrågas användarna själva så upplever många preparaten som beroendeframkallande. En studie visade exempelvis att 44,5 procent av de som ätit antidepressiva i mer än tre år upplevde ett beroende.

I november 2019 twittrade ordföranden för Brittiska Royal College of Psychiatrists: “We are going to have to face the issue of dependence on antidepressants”. Efter kritik tog Vårdguiden 1177 i förra veckan bort påståendet ”Du blir inte beroende av antidepressiva läkemedel”. Nästa steg är att läkarkåren, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Vårdguiden aktivt börja informera allmänheten om att antidepressiva är beroendeframkallande.  

André Marx, läkare inom allmänmedicin, Debatt Aftonbladet

Ny vetenskaplig studie rekommenderar långsam nedtrappning av SSRI

By on 1 juli 2019 in Okategoriserade

Nu bekräftar en aktuell artikel i Lancet Psychiatry att nedtrappning av SSRI bör göras långsamt och i mindre doser än dem som vår sjukvård och psykiatri rekommenderar.

Om din läkare saknar denna aktuella kunskap och tvingar dig att trappa ner snabbare än du känner att du klarar av; kan du hänvisa till denna studie som bevisar att ju lägre dos du kommer ner i desto långsammare och med mindre dos bör du sänka din SSRI. En så kallad hyperbol nedtrappning, det vill säga att utsättningsstegen blir mindre ju närmare slutet du kommer.

Här finner du studien, be din läkare att själv ladda ner den: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30850328

Källa: Horowitz MA, Taylor D. Tapering of SSRI to mitigate withdrawal symptoms. Lancet Psychiatry. Epub 5 mar 2019. doi: 10.1016/S2215-0366(19)30032-X.

Alternativ till psykofarmaka

By on 8 april 2019 in Okategoriserade

Föreningen Alternativ till psykofarmaka är en nationell partipolitiskt och religiöst obunden allmännyttig ideell förening, vars syfte är att bidra till förbättrad folkhälsa i Sverige bl.a. genom att;

  • Främja psykofarmakafria behandlingsformer vid psykisk ohälsa.
  • Främja etableringen av behandlingsenheter för säker nedtrappning av psykofarmaka.
  • Främja ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården och i övriga välfärdssamhället.
  • Främja kritiska reflektioner över konventionella biomedicinska förklaringsmodeller vid psykisk ohälsa.
  • Erbjuda mötesplats och kunskapsbas för såväl yrkesverksamma, ideellt engagerade som enskilda.

Bli medlem och gör skillnad Du behövs. Genom att bli medlem bidrar du till föreningens syfte och ändamål. Du kan bli medlem genom att betala medlemsavgiften på BG 5312-3386 eller Swish 123 076 69 98 (ange gärna namn, bostadsort och e-postadress). Medlemsavgiften för 2019 är 250 kr för enskild medlem, 350 kr för familjemedlemskap (samtliga familjemedlemmar) och 1 500 kr för stödmedlem (företag och andra föreningar).

Föreningen skapades av Lasse Matilla, Göran Högberg och Anna Nederdal under 2018.

Är riktlinjerna evidensbaserade?

By on 2 oktober 2018 in Okategoriserade

Journal of Addictive Behaviors har idag publicerat en ny systematisk granskning som visar att utsättning av antidepressiva är mycket mer svår och långvarig än vad som indikeras av gällande riktlinjer ”En systematisk granskning av förekomsten, svårighetsgraden och varaktigheten av utsättningssymptom av antidepressiva: är riktlinjerna evidensbaserade?” Gjordes av CEP-medlemmarna Dr James Davies, University of Roehampton och professor John Read, University of East London, International Institute for Psychiatric Drug Withdrawal, Sweden.

Slutsatser: Vi rekommenderar att brittiska och amerikanska riktlinjer för utsättning av antidepressiva uppdateras snarast eftersom de inte stämmer överens med bevisen för förekomsten, svårighetsgraden och varaktigheten av utsättning av antidepressiva och leder förmodligen till den utbredda missdiagnosen av antidepressiv utsättning; förlänger användandet av antidepressiva läkemedel och den mycket onödiga förskrivningen av antidepressiva läkemedel samt ökar förskrivningen av antidepressiva läkemedel totalt sett. Vi rekommenderar också att förskrivare informerar patienterna om utsättningssymptom.

Läs granskningen här: http://prescribeddrug.org/wp-content/uploads/2018/10/Davies-Read.pdf

Prozac orsakar resistens mot antibiotika!

By on 11 september 2018 in Okategoriserade

Ny studie visar att Fluoxetin/Prozac orsakar resistens mot antibiotika! Läs studien här

A key ingredient in common antidepressants such as Prozac could be causing antibiotic resistance according to new University of Queensland research.

A study led by Dr Jianhua Guo from UQ’s Advanced Water Management Centre focused on fluoxetine, a prescription drug used to help people recover from depression, obsessive-compulsive disorder or eating disorders.

Dr Guo said while overuse and misuse of antibiotics is generally considered the major factor contributing to the creation of ‘superbugs’, researchers were often unaware that non-antibiotic pharmaceuticals could also cause antibiotic resistance.

“Our previous study reported that triclosan, a common ingredient in toothpaste and hand wash can directly induce antibiotic resistance,” he said.

“We also wondered whether other non-antibiotic pharmaceuticals such as fluoxetine can directly induce antibiotic resistance.”

Up to 11 per cent of the fluoxetine dose a patient takes remains unchanged and makes its way through to the sewer systems via urine.

“Fluoxetine is a very persistent and well-documented drug in the wider environment, where strong environmental levels can induce multi-drug resistance,” said Dr Guo.

“This discovery provides strong evidence that fluoxetine directly causes multi-antibiotic resistance via genetic mutation, based on a laboratory study using E.coli as a model microorganism.”

Fellow researcher Dr Min Jin said that under laboratory conditions, the higher the exposure concentration was, the faster the mutation frequency increased with time.

“It has previously been an invisible factor in the spread of antibiotic resistance, but we should consider this a warning.

“Further work is required to investigate effects of fluoxetine on antibiotic resistome in human gut microbiota.”

Antimicrobial resistance has become a major threat to public health globally with approximately 700,000 people a year dying from antimicrobial-resistant infections.

This is predicted to reach 10 million people by 2050 unless global action is taken now.

The study is published in Environment International (https://doi.org/10.1016/j.envint.2018.07.046) and funded by the Australian Research Council Future Fellowship, and the UQ Foundation Research Excellence Awards.

© 2018 The University of Queensland

 

Ny studie undersöker användning av bensodiazepiner hos personer som också föreskrivits antidepressiva medel

By on 24 juli 2017 in Okategoriserade

En ny studie, publicerad i JAMA Psychiatry, undersöker användning av bensodiazepiner hos personer som också föreskrivits antidepressiva medel. Forskarna fann att ungefär 12% av de som ursprungligen föreskrevs både antidepressiva läkemedel och bensodiazepiner, fortsatte att medicinera med bensodiazepiner.

Det är mycket vanligt att läkarna skriver ut bensodiazepiner till människor som ska påbörja en medicinering av antidepressiva. Skälet till detta är att antidepressiva kan ge svåra biverkningar initialt, men med lugnande bensodiazepiner mattas biverkningarna av. Denna förskrivning är mycket riskabel då människan snabbt utveklar ett beroende av bensodiazepiner.

För att människor ska slippa bli beroende av bensodiazepiner rekommenderar forskarna i studien att läkaren initialt skriver recept på bensodiazepiner med användning kortare än en vecka. Detta kan minska risken för långvarig användning av bensodiazepiner.