Akatisi är en komplex biverkan av olika psykotropa läkemedel, bl.a. antidepressiva och antipsykotiska medel. Det kan visa sig som fysisk obehag eller oförmåga att bevara sitt lugn, men det kan också vara mindre tydligt och visa sig som allt från en konstant och obehaglig själslig oro till känslomässigt kaos.

Akatisi kan visa sig få timmar efter att man börjat med läkemedlet, men symtomen kan också dröja veckor eller månader. Symtomen kan även uppträda i samband med att man ändrar doseringen, eller när man helt slutar ta läkemedlet.

Akatisi beskrivs ofta felaktigt som en motorisk (rörelse-) störning, men det är inte fråga om ofrivilliga rörelser som vid tardiv dyskinesi eller parkinsonism. Akatisi är ett emotionellt tillstånd, inte ett motorisk. Det är den känslomässiga störning som gör att man kan känna behov av fysisk aktivitet för att lindra spänningen.

Symtom

Symtomen kan innefatta:

Oro, ångest

Rastlöshet

Känslomässigt obehag

Missnöje med livet (dysfori)

Sömnproblem

Sorg, smärta (distress.) Panikattacker.

Svårt sitta still, känsla av att behöva vara i rörelse, t.ex. vanka av och an.

Känsla av att villa ”hoppa ur sitt skin”

Mörka och obehagliga tankar

Ibland kan det dyka upp märkliga och ovanliga impulser, ofta aggressiva. Kan medföra våld eller självmord. Akatisi kan kännas mycket underligt, främmande (strange) och obehagligt. Den drabbade finner det ofta mycket svårt att förklara precis vad som känns fel, fast det kan röra sig om ett outhärdligt lidande. I lättare fall är personer inte medvetna om hur mycket akatisi har påverkat dem intill den dagen de slutat med läkemedlet.

Hur vanlig är akatisi?

Väsentliga symtom på akatisi ser man hos: ca. 20% av patienter på antidepressiva läkemedel, minst 50% av patienter på antipsykotiska läkemedel. På högre doser av dessa kan man se det hos 80% eller mer. Vad gäller antidepressiva ses det oftast vid läkemedel som fungerar som serotonin återupptagshämmare. Dessa innefattar SSRI och SNRI preparat och de flesta tricykliska antidepressiva.

Akatisi kan uppkomma hos både patienter och friska försökspersoner (healthy volunteers) .

I en läkemedelsstudie med friska försökspersoner (1983) med Zoloft (sertralin) var man tvungen att avbryta försöket innan en vecka hade gått eftersom samtliga försökspersoner visade tecken på akatisi (Se Mystery in Leeds, https://davidhealy.org/zoloft-study-mystery-in-leeds/)

Man har sett liknande vid ett försök med friska försökspersoner som tog haloperidol, ett antipsykotiskt läkemedel (King studien. Se i referenser nedan: King, Burke, Lucas).

Ett antal psykiatriker provade själva antipsykotika och upplevde akatisisymtom. De ansåg att detta var bland det värsta de någonsin upplevt.

Healy och kolleger fann liknande som i King studien (se ref.) med den extra ”twist” att obehag och irritabilitet satt i upp till en vecka efter att försöket hade avslutats.

Diagnos

På trots av den höga förekomsten av akatisi, och tillståndets allvar, har både patienter och läkare ofta en dålig förståelse för det. En del sjukvårdspersonal tycks överhuvudtaget inte känna till det.

En vanlig åtgärd från läkares sida, när patienten berättar om det, är att öka dosen av läkemedlet.

Akatisi feldiagnosticeras ofta som:

Försämring av en depression

Ångesttillstånd

”Restless legs” syndrom

”Nervöst sammanbrott”

Ifall du tror att du har drabbats av denna biverkan kan det vara till hjälp om du specifikt nämner ”akatisi” när du talar med läkaren. Om du i stället klagar mer generellt över upprördhet eller ångest är risken annars att  du felaktigt bedöms ha en annan känslomässig störning (mood disorder).

Till vänner och familj

Om du har nära bekanta eller en familjemedlem som nyligen har börjat ta ett antidepressivt läkemedel eller ett antipsykotika vill du kanske gärna upptäcka om personen utvecklar tecken på akatisi. Problemet är att det kan vara svårt att upptäcka hos en annan person eftersom det inte behöver finnas tydliga yttre tecken på rastlöshet eller oro. Personen ifråga kan emellertid:

se spänt ut (tense)

verka förvirrat eller förströdd

inte helt sig själv

bli lynnig eller impulsiv

allmänt bekymrat

Om dessa symtom först uppträdde efter att personen hade börjat ta medicinen, eller förvärrades efter att de började med den, kan det vara akatisi de har drabbats av.

Det är mycket möjligt att din vän eller familjemedlem inte känner till akatisi och inte förstår vad det är som händer. Att hjälpa dem till klarhet om detta kan rädda deras liv. Om du känner någon som redan är i behandling med dessa läkemedel är det viktigt att vara medveten om att en dosändring, eller utsättning av läkemedlet, eller byte till ett annat, kan utlösa akatisi.

Behandling

Beroende på omständigheterna kan det mest lämpliga vara att antingen minska doseringen, eller helt sluta med läkemedlet.

Akatisi kan ibland lindras av ett s.k. antikolinergt läkemedel, eller av propranolol (ett betablockerande läkemedel). Ett av de mest effektiva medel tycks vara rödvin, med den uppenbara risken att det kan alkoholisera patienten. (Detta är något helt annat än det begär efter alkohol man kan se som biverkan till SSRI och SNRI antidepressiva, se mer om detta på https://rxisk.org/side-effects-of-antidepressants/#alkohol).

För en del patienter som har stått på antidepressiva eller antipsykotiska läkemedel en längre tid kan det dröja månader (eller ännu längre) innan akatisin försvinner. För vissa kvarstår en viss del av symtomen på obestämd tid, vilket omöjliggör för personen att känna sig avslappad och nöjd och belåten med tillvaron.

Översättning av valda delar av artikel på Rxisk bloggen. Originalets titel: Akathisia: Restlesness, Agitation, & Turmoil. Originalet finns på www.rxisk.org.

Författare: Rxisk Medical Team.

Översättning: Sven Ternov, MD,

Referenser från originalartikel:

King DJ, Burke M, Lucas RA. Antipsychotic drug-induced dysphoria. Br J Psychiatry 1995; 167:480–482.

Healy D, Farquhar G. The immediate effects of droperidol. Hum Psychopharm 1998; 13:113–120.

Jones-Edwards G. An eye-opener. OpenMind 1998; September:12,13,19.

Jones-Edwards G. On the receiving end. New Therapist 2000; 7:40–43.

Belmaker RH, Wald D. Haloperidol in normals. Br J Psychiatry 1977; 131:222–223.

Kendler KS. A medical student’s experience with akathisia. Am J Psychiatry 1976; 133:454

Healy D, Savage M (1998) Reserpine exhumed. Brit J Psychiatry 172: 376–378.