FDA-baserade​ ​analyser​ ​visar​ ​att​ ​nästan​ ​alla​ ​atypiska​ ​antipsykotika​ ​och​ ​antikonvulsiva​ ​medel​ ​är cancerframkallande​ ​hos​ ​djur,​ ​liksom​ ​majoriteten​ ​av​ ​antidepressiva​ ​medel,​ ​bensodiazepiner​ ​och​ ​metylfenidat. Dessa​ ​djurbaserade​ ​resultat​ ​är​ ​inte​ ​tillräckliga​ ​för​ ​att​ ​dra​ ​slutliga​ ​slutsatser​ ​angående​ ​människor,​ ​men​ ​de​ ​ger​ ​data som​ ​borde​ ​erkännas​ ​angående​ ​informerat​ ​samtycke​ ​inför​ ​klinisk​ ​behandling.

Användningen​ ​av​ ​psykofarmaka​ ​har​ ​ökat​ ​dramatiskt​ ​under​ ​de​ ​senaste​ ​två​ ​decennierna​ ​(Pincus​ ​et​ ​al.,​ ​1998).​ ​I USA​ ​behandlades​ ​2005​ ​cirka​ ​27​ ​miljoner​ ​personer​ ​med​ ​antidepressiva​ ​jämfört​ ​med​ ​13,3​ ​miljoner​ ​1996,​ ​vilket motsvarade​ ​en​ ​total​ ​ökning​ ​på​ ​74%.​ ​Nyligen​ ​tillgängliga​ ​data​ ​(för​ ​kalenderåret​ ​2009)​ ​visar​ ​att​ ​den​ ​totala omsättningen​ ​av​ ​amerikanska​ ​förskrivningar​ ​av​ ​psykofarmaka​ ​överskred​ ​380​ ​miljoner​ ​dollar,​ ​vilket​ ​motsvarar en​ ​nettokostnad​ ​på​ ​22​ ​miljarder​ ​dollar.​ ​Den​ ​största​ ​andelen​ ​förskrivningar​ ​av​ ​psykofarmaka​ ​sker​ ​inom primärvården;​ ​vanligtvis​ ​för​ ​ångest​ ​och​ ​depressiva​ ​symtom​ ​och​ ​deras​ ​fysiska​ ​korrelationer.

Med​ ​tanke​ ​på​ ​den​ ​omfattande​ ​användningen​ ​av​ ​dessa​ ​medel​ ​bör​ ​cancerrisken​ ​noggrant​ ​övervägas​ ​inför förskrivning​ ​vid​ ​långvariga​ ​läkemedelsbehandlingar.
Ur​ ​ett​ ​folkhälsoperspektiv​ ​applicerat​ ​på​ ​en​ ​stor​ ​befolkning,​ ​ligger​ ​även​ ​en​ ​liten​ ​ökad​ ​riskfaktor​ ​till​ ​grund​ ​för många​ ​sjukdomsfall​ ​som​ ​kunde​ ​förebyggts.

För​ ​att​ ​godkänna​ ​psykofarmaka​ ​i​ ​Amerika​ ​kräver​ ​FDA​ ​omfattande​ ​säkerhetsstudier. Alla​ ​läkemedel​ ​undersöks​ ​i​ ​dessa​ ​studier​ ​enligt​ ​liknande​ ​mönster​ ​och​ ​c​ancerrisker​​ ​är​ ​ett​ ​av​ ​resultaten​ ​som framkommit.​

​I​ ​den​ ​publicerade​ ​vetenskapliga​ ​litteraturen, har​ ​flera​ ​farhågor​ ​besannats​ ​angående​ ​potentiell​ ​cancerframkallande​ ​effekt​ ​av​ ​vissa​ ​psykofarmaka.​ ​Kliniska studier​ ​är​ ​dock​ ​heterogena​ ​och​ ​risken​ ​för​ ​​sammanblandning​ ​av​ ​orsaksfaktorer​​ ​kontrolleras​ ​sällan.​ ​Prekliniska studier​ ​är​ ​omfattande​ ​och​ ​användandet​ ​av​ ​skilda​ ​metoder​ ​gör​ ​jämförelser​ ​mellan​ ​studier​ ​svåra.​ ​Dessutom​ ​kan​ ​de studier​ ​som​ ​publiceras​ ​bedömas​ ​partiskt​ ​då​ ​i​ ​många​ ​fall​ ​studier​ ​med​ ​oönskade​ ​utfall​ ​förblir​ ​opublicerade.

I​ ​de​ ​FDA-baserade​ ​studierna​ ​har​ ​alla​ ​läkemedel​ ​utvärderats​ ​på​ ​ett​ ​konsekvent​ ​sätt​ ​och​ ​finns​ ​sökbara​ ​i​ ​en​ ​databas för​ ​jämförelser​ ​inom​ ​och​ ​mellan​ ​läkemedels-klasserna.​ ​Vi​ ​granskade​ ​FDA’s​ ​prekliniska​ ​studier​ ​på​ ​levande organismer​ ​för​ ​att​ ​bedöma​ ​och​ ​jämföra​ ​​cancerframkallande​ ​egenskaper​​ ​hos​ ​läkemedel​ ​och​ ​mellan läkemedelsklasser,​ ​med​ ​fokus​ ​på​ ​de​ ​vanligaste​ ​psykofarmaka.

Metoder

En​ ​systematisk​ ​översyn​ ​av​ ​FDA​ ​prekliniska​ ​bevis​ ​utfördes​ ​för​ ​att​ ​sammanställa​ ​opublicerade​ ​prekliniska​ ​studier på​ ​cancerogenitet​ ​av​ ​de​ ​vanligaste​ ​psykofarmaka​ ​på​ ​marknaden. Data​ ​erhölls​ ​från​ ​bipacksedlar​ ​och​ ​data​ ​godkända​ ​av​ ​centrum​ ​för​ ​drogutvärdering​ ​och forskning​ ​från​ ​FDA.​ ​Data​ ​om​ ​​karcinogena​​ ​utfall​ ​inklusive​ ​tumörframkallande​ ​aktivitet​ ​och​ ​frekvens​ ​av tumörincidens​ ​samlades​ ​från​ ​djurförsök.​ ​Beskrivande​ ​analys​ ​utfördes​ ​och​ ​fynd​ ​inom​ ​den​ ​aktuella läkemedels-klassen​ ​slogs​ ​samman.

Följande​ ​läkemedelskategorier​ ​beaktades:​ ​antidepressiva​ ​medel,​ ​antipsykotika,​ ​bensodiazepiner​ ​/​ ​lugnande medel​ ​och​ ​sömnmedel,​ ​amfetaminer​ ​och​ ​stimulanser,​ ​litium​ ​och​ ​antikonvulsiva​ ​medel.​ ​För​ ​varje​ ​läkemedel sammanställdes​ ​antalet​ ​studier​ ​som​ ​pekade​ ​på​ ​positiv​ ​eller​ ​negativ​ ​risk​ ​för​ k​​ arcinogenicitet​.​ ​För​ ​vissa​ ​läkemedel fanns​ ​inga​ ​data​ ​tillgängliga;​ ​mestadels​ ​äldre​ ​läkemedel​ ​som​ ​introducerats​ ​på​ ​den​ ​amerikanska​ ​marknaden​ ​innan nuvarande​ ​FDA​ ​och​ ​dess​ ​säkerhets-procedurer​ ​implementerades​ ​på​ ​1960-​ ​och​ ​1970-talet:​ ​amitriptylin, desipramin,​ ​nortriptylin​ ​(tricyklisk​ ​antidepressiva​ ​medel-TCA);​ ​fenelzin,​ ​tranylcypromin (monoaminoxidasinhibitorer-MAOIs);​ ​klorpromazin​ ​(typisk​ ​antipsykotika)​ ​och​ ​paliperidon​ ​(atypisk antipsykotika)​ ​​bromazepam,​ ​klonazepam​ ​(bensodiazepiner)​ ​och​ ​klordiazepoxid​ ​(lugnande​ ​och​ ​sömnmedel); dextroamfetamin,​ ​hydroxiamfetamin,​ ​metamfetamin​ ​(amfetamin);​ ​samt​ ​litium.

Resultat

Vid​ ​en​ ​sammanslagning​ ​av​ ​alla​ ​undersökta​ ​psykofarmaka​ visar​ ​71,4%​ ​av​ ​läkemedlen​ ​prekliniska​ ​bevis​ ​på förekomst​ ​av​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper.​ ​Bland​ ​antidepressiva​ ​medel​ ​kunde​ ​63,6%​ ​av​ ​de​ ​​undersökta läkemedlen​ ​associeras​ ​med​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper,​ ​​och​ ​45%​ ​positivt​ ​utfall​ ​av​ ​alla​ ​utförda​ ​studier. Specifika​ ​medel​ ​förknippade​ ​med​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper​ ​var​ ​Mirtazapin,​ ​Sertralin,​ ​Paroxetin, Citalopram,​ ​Escitalopram,​ ​Duloxetin​ ​och​ ​Bupropion.​ ​Läkemedel​ ​utan​ ​samband​ ​med​ ​karcinogenicitet​ ​var Fluoxetin,​ ​Venlafaxin,​ ​Trazodon​ ​och​ ​Imipramin.​ ​

Bland​ ​antipsykotika​ ​kunde​ ​90%​ ​av​ ​de​ ​undersökta​ ​läkemedlen associeras​ ​med​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper,​ ​med​ ​69,6%​ ​positivt​ ​utfall​ ​av​ ​alla​ ​utförda​ ​studier.​ ​Alla antipsykotiska​ ​läkemedel​ ​var​ ​associerade​ ​med​ cancerframkallande​ ​egenskaper​ ​utom​ ​Clozapin.​ ​Bland bensodiazepiner​ ​och​ ​lugnande​ ​var​ ​70%​ ​av​ ​undersökta​ ​medel​ ​associerade​ ​med​ ​​cancerframkallande​ ​egenskaper​, med​ ​55%​ ​positivt​ ​utfall​ ​av​ ​alla​ ​studier.​ ​Specifika​ ​läkemedel​ ​associerade​ ​med​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper​ ​var Klonazepam,​ ​Zolpidem,​ ​Zaleplon,​ ​Diazepam,​ ​Zopiklon,​ ​Oxazepam​ ​och​ ​Midazolam.​ ​Läkemedel​ ​utan cancerframkallande​ ​egenskaper​ ​var​ ​Alprazolam​ ​och​ ​Triazolam.

Bland​ ​amfetaminer​ ​och​ ​stimulanter​ ​kunde​ ​25%​ ​av​ ​de​ ​undersökta​ ​läkemedlen​ ​associerades​ ​med cancerframkallande​ ​egenskaper,​ ​med​ ​10%​ ​positivt​ ​utfall​ ​av​ ​alla​ ​utförda​ ​studier.​ ​Endast​ ​metylfenidat associerades​ ​med​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper​ ​i​ ​en​ ​tredjedel​ ​av​ ​alla​ ​studier.​ ​Amfetaminsalter,​ ​modafinil​ ​och atomoxetin​ ​hade​ ​inget​ ​samband​ ​med​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper.​ ​Bland​ ​antikonvulsiva​ ​läkemedel​ ​kunde 85,7%​ ​av​ ​de​ ​undersökta​ ​läkemedlen​ ​associeras​ ​med​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper​ ​med​ ​64,3%​ ​positivt​ ​utfall av​ ​alla​ ​utförda​ ​studier.​ ​Det​ ​enda​ ​medlet​ ​som​ ​inte​ ​associerades​ ​med​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper​ ​var Lamotrigin.​ ​Specifika​ ​läkemedel​ ​förknippade​ ​med​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper​ ​var​ ​Valproat,​ ​Karbamazepin, Gabapentin,​ ​Pregabalin,​ ​Oxkarbazepin​ ​och​ ​Topiramat.​ ​Inga​ ​data​ ​var​ ​tillgängliga​ ​för​ ​litium​ ​i​ ​den​ ​FDA-baserade säkerhetsinformationen.

Diskussion

I​ ​de​ ​psykoaktiva​ ​läkemedels-klasserna,​ ​visade​ ​den​ ​nya​ ​generationens​ ​(atypiska) antipsykotika​ ​och​ ​antikonvulsiva​ ​medel​ ​det​ ​högsta​ ​sambandet​ ​med​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper.​ ​Nästan​ ​alla läkemedel​ ​ur​ ​denna​ ​grupp​ ​(med​ ​undantag​ ​för​ ​Clozapin​ ​och​ ​Lamotrigin)​ ​visar​ ​på​ ​cancerframkallande egenskaper.​ ​Enligt​ ​de​ ​FDA-baserade​ ​prekliniska​ ​studierna​ ​befanns​ ​en​ ​majoritet​ ​(63,6%)​ ​av​ ​de​ ​antidepressiva läkemedlen​ ​och​ ​(70%)​ ​av​ ​bensodiazepinerna​ ​och​ ​lugnande​ ​hypnotika​ ​också​ ​vara​ ​cancerframkallande.
I​ ​läkemedels-klassen​ ​amfetamin​ ​/​ ​stimulanter​ ​hade​ ​endast​ ​metylfenidat​ ​tecken​ ​på​ ​cancerframkallande egenskaper.​ ​Vid​ ​en​ ​sammanslagning​ ​av​ ​alla​ ​psykofarmaka​ ​hade​ ​71,4%​ ​av​ ​läkemedlen​ ​prekliniska​ ​bevis​ ​på cancerframkallande​ ​egenskaper.

Dessa​ ​resultat​ ​måste​ ​tolkas​ ​inom​ ​ramen​ ​för​ ​bedömning​ ​av​ ​potentiellt​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper​ ​vid djurbaserade​ ​studier,​ ​samt​ ​tillgängliga​ ​bevis​ ​i​ ​studier​ ​på​ ​människor.​ ​Varje​ ​aspekt​ ​för​ ​studier​ ​av cancerframkallande​ ​egenskaper​ ​hos​ ​djur​ ​och​ ​studier​ ​på​ ​människor​ ​behöver​ ​övervägas​ ​var​ ​för​ ​sig.

Djurarter och raser

FDA​ ​prekliniska​ ​studier​ ​på​ ​djur​ ​för​ ​att​ ​utvärdera​ ​ett​ ​läkemedels​ ​potentiella​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper utförs​ ​på​ ​möss​ ​och​ ​råttor​ ​av​ ​båda​ ​kön​ ​och​ ​förlängs​ ​ofta​ ​över​ ​den​ ​genomsnittliga​ ​livstiden​ ​för​ ​arten​ ​(18​ ​till​ ​24 månader​ ​för​ ​möss,​ ​24​ ​till​ ​30​ ​månader​ ​för​ ​råttor).​ ​För​ ​att​ ​säkerställa​ ​att​ ​30​ ​råttor​ ​per​ ​dos​ ​överlever​ ​används​ ​ofta 60​ ​råttor​ ​per​ ​grupp​ ​av​ ​varje​ ​kön​ ​i​ ​den​ ​2-åriga​ ​studien.​ ​Det​ ​är​ ​viktigt​ ​att​ ​skilja​ ​mellan​ ​olika​ ​raser​ ​av​ ​råttor​ ​och möss.​ ​Som​ ​rapporterades​ ​av​ ​NTP’s​ ​r​ ​(National​ ​Toxicology​ ​Program)​ ​senaste​ ​studieu​ ​ppvisar​ ​Fisher​ ​344-råttor (F344)​ ​och​ ​B6C3F1-möss​ ​hög​ ​förekomst​ ​av​ ​testikel-tumörer​ ​och​ ​leukemier​ ​respektive​ ​levertumörer.​ ​Viktigt​ ​är också​ ​att​ ​inkludera​ ​antalet​ ​läkemedelsdoser​ ​och​ ​dosnivåer​ ​samt​ ​detaljer​ ​om​ ​den​ ​nödvändiga​ ​histopatologin (​läran​ ​om​ ​hur​ ​man​ ​bestämmer​ ​sjukliga​ ​ändringar​ ​i​ ​vävnader)​.​ ​Patologiska​ ​undersökningar​ ​utförs​ ​inte​ ​bara​ ​på djur​ ​som​ ​överlever​ ​läkemedels-exponeringen​ ​utan​ ​även​ ​på​ ​de​ ​som​ ​dör​ ​för​ ​tidigt.

Läkemedelsdoser

Att​ ​vid​ ​testerna​ ​för​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper​ ​hos​ ​läkemedel​ ​använda​ ​höga​ ​läkemedelsdoser​ ​är nödvändigt.​ ​Detta​ ​beror​ ​på​ ​statistiska​ ​och​ ​experimentella​ ​konstruktions-begränsningar​ ​för​ ​kroniska​ ​bio-analyser. Sett​ ​i​ ​statistiskt​ ​perspektiv​ ​med​ ​en​ ​cancerfrekvens​ ​på​ ​0,5%​ ​(över​ ​1​ ​miljon​ ​extra​ ​dödsfall​ ​till​ ​följd​ ​av​ ​cancer​ ​per år​ ​i​ ​USA)​ ​skulle​ ​det​ ​krävas​ ​minst​ ​1000​ ​testdjur​ ​i​ ​en​ ​grupp,​ ​förutsatt​ ​att​ ​inga​ ​tumörer​ ​var​ ​närvarande​ ​i​ ​frånvaro av​ ​exponering.​ ​För​ ​tester​ ​avseende​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper​ ​hos​ ​ett​ ​läkemedel​ ​vid​ ​mänskliga​ ​doser​ ​skulle det​ ​krävas​ ​att​ ​ett​ ​opraktiskt​ ​stort​ ​antal​ ​försöksdjur​ ​användes.​ ​Ett​ ​alternativ​ ​till​ ​detta​ ​är​ ​att​ ​anta​ ​en​ ​relation​ ​mellan den​ ​administrerade​ ​dosen​ ​och​ ​den​ ​cancerframkallande​ ​reaktionen​ ​och​ ​omräkna​ ​till​ ​djur-doser​ ​som​ ​är​ ​tillräckligt höga​ ​för​ ​att​ ​producera​ ​en​ ​mätbar​ ​tumör​ ​svar​ ​i​ ​en​ ​rimlig​ ​storlek​ ​testgrupp​ ​(40​ ​till​ ​50​ ​djur​ ​per​ ​dos).

Rigorösa kontroller

FDA-erforderliga​ ​prekliniska​ ​studier​ ​på​ ​djur​ ​följer​ ​OECD’s​ ​(Organisationen​ ​för​ ​ekonomiskt​ ​samarbete​ ​och utveckling)​ ​riktlinjer​ ​för​ ​testning​ ​av​ ​kemikalier​ ​och​ ​GLP’s​ ​(Laboratory​ ​Practice​ ​for​ ​Nonclinical​ ​Laboratory) riktlinjer​ ​för​ ​studie​ ​för​ ​att​ ​garantera​ ​rigorösa​ ​kontroller. OECD:​ ​s​ ​riktlinjer​ ​för​ ​tester​ ​av​ ​kemikalier​ ​är​ ​en​ ​samling​ ​av​ ​den​ ​mest​ ​relevanta​ ​internationellt​ ​överenskomna testmetoder​ ​som​ ​används​ ​av​ ​regeringar,​ ​läkemedelsindustri​ ​och​ ​oberoende
laboratorier​ ​för​ ​att​ ​bedöma​ ​kemiska​ ​produkters​ ​säkerhet.​ ​De​ ​tillämpas​ ​främst​ ​vid​ ​säkerhetstester​ ​och efterföljande​ ​registrering.​ ​OECD’s​ ​riktlinjer​ ​bör​ ​inte​ ​förväxlas​ ​med​ ​krav​ ​på​ ​data​ ​angående​ ​läkemedlen,​ ​vilket​ ​är upp​ ​till​ ​varje​ ​lands​ ​myndigheter.​ ​GLP​ ​(Good​ ​Laboratory​ ​Practice​ ​-​​ ​ett​ ​kvalitetssystem​ ​som​ ​omfattar​ ​den organisatoriska​ ​processen​ ​och​ ​de​ ​förhållanden​ ​som​ ​råder​ ​när​ ​icke-kliniska​ ​säkerhetsstudier​ ​planeras,​ ​utförs, övervakas,​ ​registreras,​ ​arkiveras​ ​och​ ​rapporteras​)​ ​för​ ​icke-kliniska​ ​laboratoriestudier​ ​fastställer​ ​de​ ​lägsta grundläggande​ ​kraven​ ​för​ ​genomförandet​ ​av​ ​studierna,​ ​personal,​ ​anläggningar,​ ​utrustning,​ ​skriftliga​ ​protokoll, drifts-rutiner​ ​och​ ​studierapporter.​ ​

För​ ​faciliteter​ ​som​ ​genomför​ ​studier​ ​i​ ​enlighet​ ​med​ ​GLP-föreskrifterna​ ​krävs en​ ​kvalitetssäkrande​ ​enhet​ ​för​ ​att​ ​övervaka​ ​varje​ ​studie​ ​för​ ​att​ ​garantera​ ​säkerhets-datans​ ​kvalitet​ ​och​ ​integritet för​ ​FDA-reglerade​ ​produkter.​ ​Slutrapporten​ ​bör​ ​innehålla​ ​ett​ ​undertecknat​ ​uttalande​ ​från​ ​enheten​ ​med​ ​de​ ​datum då​ ​studien​ ​inspekterades​ ​och​ ​fynd​ ​rapporterades.​ ​Dessutom​ ​samlas​ ​sedan1990​ ​ICH​ ​(International​ ​Conference​ ​on Harmonisation​ ​of​ ​Technical​ ​Requirements​ ​for​ ​Registration​ ​of​ ​Pharmaceuticals​ ​for​ ​Human​ ​Use) tillsynsmyndigheter​ ​och​ ​läkemedels-industrin​ ​i​ ​Europa,​ ​Japan​ ​och​ ​USA​ ​för​ ​att​ ​diskutera​ ​vetenskapliga​ ​och tekniska​ ​aspekter​ ​av​ ​läkemedelsregistrering​ ​och​ ​för​ ​att​ ​säkerställa​ ​säkerhet,​ ​effektivitet​ ​och​ ​framställande​ ​av läkemedel​ ​av​ ​hög​ ​kvalitet​ ​​ ​och​ ​resurseffektiv​ ​registrering.

Relevans för människor

Att​ ​överföra​ ​resultat​ ​från​ ​djurförsök​ ​till​ ​människor​ ​är​ ​kontroversiellt.​ ​Råttor​ ​och​ ​möss​ ​ger​ ​konkreta​ ​positiva​ ​eller negativa​ ​resultat​ ​i​ ​endast​ ​70%​ ​av​ ​prekliniska​ ​studier;​ ​Det​ ​är​ ​därför​ ​osannolikt​ ​att​ ​överensstämmelsen​ ​mellan studier​ ​utförda​ ​på​ ​respektive​ ​gnagare​ ​och​ ​människor​ ​skulle​ ​vara​ ​högre.​ ​Dessutom​ ​har​ ​den​ ​gnagare​ ​som vanligtvis​ ​används​ ​för​ ​att​ ​studera​ ​experimentella​ ​tumörers​ ​tillväxt​ ​relevanta​ ​genetiska,​ ​molekylära, immunologiska​ ​och​ ​cellulära​ ​skillnader​ ​jämfört​ ​med​ ​människor.​ ​Vidare,​ ​trots​ ​den​ ​senaste​ ​utvecklingen​ ​av transgena​ ​mus-raser​ ​för​ ​bättre​ ​identifiering​ ​av​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper​ ​och​ ​verkningsmekanismer,​ ​kan djur​ ​inte​ ​helt​ ​replikera​ ​komplexa​ ​fysiologiska​ ​förändringar​ ​som​ ​uppstår​ ​i​ ​människans​ ​fysiopatologi.​ ​Förkliniska studier​ ​på​ ​djur​ ​är​ ​dock​ ​fortfarande​ ​en​ ​nyckelkomponent​ ​i​ ​riskidentifierings-processen.​ ​Alla​ ​ämnen​ ​som framkallar​ ​cancer​ ​på​ ​människor​ ​som​ ​har​ ​testats​ ​tillräckligt​ ​på​ ​djur​ ​visar​ ​positiva​ ​resultat​ ​på​ ​minst​ ​en​ ​djurart. “​Dock​ ​kan​ ​det​ ​inte​ ​fastställas​ ​att​ ​alla​ ​ämnen​ ​och​ ​föreningar​ ​av​ ​ämnen​ ​som​ ​orsakar​ ​cancer​ ​hos​ ​försöksdjur​ ​även orsakar​ ​cancer​ ​hos​ ​människor,​ ​men​ ​i​ ​frånvaro​ ​av​ ​tillräckliga​ ​data​ ​på​ ​människor,​ ​är​ ​det​ ​biologiskt​ ​trovärdigt och​ ​förståndigt​ ​att​ ​betrakta​ ​ämnen​ ​för​ ​vilka​ ​det​ ​finns​ ​tillräckliga​ ​bevis​ ​på​ ​cancerframkallande​ ​egenskaper​ ​hos försöksdjur​ ​som​ ​om​ ​de​ ​även​ ​uppvisade​ ​en​ ​cancerrisk​ ​även​ ​för​ ​människor​​ ​”.​ ​(Internationella​ ​byrån​ ​för cancerforskning​ ​(IARC)​ ​och​ ​Världshälsoorganisationen,​ ​2000).

Tillgänliga mänsklig data

Dessa​ ​resultat​ ​måste​ ​tolkas​ ​inom​ ​ramen​ ​för​ ​den​ ​publicerade​ ​vetenskapliga​ ​litteraturen.​ ​Resultat​ ​från​ ​publicerade prekliniska​ ​djurstudier​ ​är​ ​heterogena,​ ​med​ ​vissa​ ​studier​ ​som​ ​visar​ ​minskad​ ​cancerrisk​ ​för​ ​vissa läkemedelsklasser,​ ​såsom​ ​antidepressiva​ ​medel,​ ​baserade​ ​på​ ​beprövade​ ​fördelaktiga​ ​immunologiska​ ​effekter​ ​(t ex​ ​förbättrad​ ​naturlig​ ​mördarcells-aktivitet).​ ​Andra​ ​studier,​ ​som​ ​i​ ​FDA-baserade​ ​studier​ ​visar​ ​direkt cancerframkallande​ ​aktivitet​ ​hos​ ​djur​ ​utsatta​ ​för​ ​vissa​ ​antidepressiva​ ​medel.​ ​Resultat​ ​från​ ​kliniska​ ​studier​ ​är också​ ​mycket​ ​heterogena.​ ​Den​ ​enda​ ​meta-analysen​ ​i​ ​ämnet​ ​bedömde​ ​föreningen​ ​mellan​ ​användning​ ​av antidepressiva​ ​medel​ ​och​ ​risk​ ​för​ ​bröst​ ​och​ ​äggstockscancer,​ ​och​ ​rapporterade​ ​en​ ​relativ​ ​risk​ ​på​ ​1,11​ ​(95% konfidensintervall.​ ​

Som​ ​författarna​ ​hävdade,​ ​kan​ ​denna​ ​lilla​ ​riskökning​ ​vara​ ​viktig​ ​utslaget​ ​på​ ​en​ ​befolkning. Dessutom​ ​kunde​ ​de​ ​inte​ ​utesluta​ ​risk​ ​för​ ​partiskhet.​ ​Ändå,​ ​en​ ​riskökning​ ​på​ ​11%​ ​kan​ ​lätt​ ​tas​ ​för sammanblandning​ ​av​ ​orsaksfaktorer​ ​​som​ ​finns​ ​i​ ​observations-praxis,​ ​såsom​ ​rökning,​ ​kost​ ​och​ ​andra​ ​påverkande faktorer,​ ​då​ ​ingen​ ​av​ ​dessa​ ​kontrollerades​ ​i​ ​meta-analysen.​ ​Specifika​ ​kliniska​ ​studier,​ ​varav​ ​några​ ​är​ ​positiva och​ ​andra​ ​negativa​ ​hämmas​ ​av​ ​liknande​ ​metodiska​ ​begränsningar.

Fördelen​ ​med​ ​den​ ​FDA-baserade​ ​analysen​ ​som​ ​presenteras​ ​här​ ​är​ ​att​ ​den​ ​är​ ​metodiskt​ ​konsekvent​ ​när​ ​det​ ​gäller kemiska​ ​ämnen​ ​och​ ​dessutom​ ​o​partisk.​​ ​Vidare,​ ​genom​ ​att​ ​vara​ ​begränsad​ ​till​ ​prekliniska​ ​djurförsök​ ​där​ ​andra miljörisk-faktorer​ ​kan​ ​kontrolleras​ ​eller​ ​minimeras,​ ​är​ ​det​ ​mindre​ ​risk​ ​för​ ​metodfel.​ ​Relevansen​ ​mellan​ ​studierna på​ ​djur​ ​och​ ​mänskliga​ ​studier​ ​återstår​ ​dock​ ​att​ ​fastställas,​ ​dessa​ ​grundläggande​ ​vetenskapliga​ ​fynd​ ​bör​ ​dock​ ​inte ignoreras.​ ​Fallet​ ​med​ ​hormonersättningsterapi​ ​(HRT)​ ​föreslår​ ​att​ ​en​ ​mycket​ ​använd​ ​läkemedelsklass​ ​kan​ ​orsaka karcinogenicitet,​ ​vilket​ ​småningom​ ​bevisats​ ​i​ ​en​ ​mycket​ ​stor​ ​mänsklig​ ​studie,​ ​som​ ​under​ ​årtionden​ ​varit oupptäckt​ ​trots​ ​omfattande​ ​klinisk​ ​användning​ ​och​ ​observation​ ​av​ ​kliniska​ ​studier.

Sammanfattningsvis​ ​är​ ​denna​ ​FDA-baserade​ ​analys,​ ​begränsad​ ​till​ ​djurstudier​ ​och​ ​räcker​ ​inte​ ​för​ ​att​ ​dra slutsatser​ ​gällande​ ​människor,​ ​men​ ​den​ ​ger​ ​relevanta​ ​djurbaserade​ ​data​ ​som​ ​kunde​ ​erkännas​ ​som​ ​upplysning inför​ ​informerat​ ​samtycke​ ​vid​ ​förskrivning​ ​i​ ​den​ ​kliniska​ ​behandlingen.

Finansiering:​ ​​Denna​ ​forskning​ ​mottog​ ​inget​ ​specifikt​ ​bidrag​ ​från​ ​något​ ​finansieringsorgan​ ​i​ ​offentliga, kommersiella​ ​eller​ ​icke-vinstdrivande​ ​sektorer.

Originalets titel:

Carcinogenicity of psychotropic drugs: A systematic review of US Food and Drug Administration–required preclinical in vivo studies

Andrea​ ​Amerio​ ​1,2,​ ​Juan​ ​Francisco​ ​Gálvez​ ​2,3,​ ​Anna​ ​Odone​ ​4,5,​ ​Shannon​ ​A​ ​Dalley​ ​6​ ​och​ ​S​ ​Nassir Ghaemi​ ​2,7

Australian​ ​&​ ​New​ ​Zealand​ ​Journal​ ​of​ ​Psychiatry​ ​2015,​ ​Nr​ ​49
​ ​©​ ​The​ ​Royal​ ​Australian​ ​and​ ​New​ ​Zealand​ ​College​ ​of​ ​Psychiatrists​ ​2015

Översättning: Malin Eklöf