Eftersom det i dagsläget finns stora behov av generella riktlinjer för dem som vill sluta med Benzo har denna ”manual” tillkommit. Jag har här tagit fasta på vissa likartade problem som ofta uppstår under utsättning.

Knappast någon forskning i ämnet har gjorts. Ashtons Manual som skrevs på 80-talet av Dr Heather Ashton är fortfarande den mest utförliga hjälpredan. Jag råder dig att läsa den.  De flesta tycker dock att nedtrappningstakten som där rekommenderas är alltför snabb. Dessutom förespråkar hon, i de flesta fall, byte till Stesolid vid själva nedtrappningen. Utifrån mina erfarenheter är detta inget jag kategoriskt vill ställa mig bakom.

Hur just din nedtrappning blir är till stor del beroende av flera faktorer som t.ex. samtidig medicinering med annan psykofarmaka, eventuellt tidigare abrupta avslut (s.k. cold turkey), personlig motivation, livssituation mm. Generellt kan man säga att disciplin och noggrannhet är viktigt och att man gör alla förändringar med små steg.

Jag kan inte nog betona hur viktigt det är att själv skaffa sig kunskap om benzos. Många har fått skador som hållit i sig i många år på grund av felaktiga råd från välmenande vänner och alltför aggressiva nedtrappningsscheman från sjukvården. Det är viktigt att du inte förlitar dig på att någon annan ska ta över ditt ansvar. Detox och abrupt avslut avråder jag med bestämdhet ifrån!

Sammanfattningsvis: poängen är att den som vill ge råd till andra skall kunna stödja sig mot de riktlinjer som följer. Kom ihåg att det alltid finns individuella variationer.

VARNING!
Sluta aldrig abrupt eller sk. Cold turkey om du utvecklat ett beroende! Undantag är om du får en allergisk reaktion mot din benzo och din läkare råder dig till att sluta för att det är farligt att fortsätta behandlingen. Det är förenat med livsfara att sluta abrupt, i synnerhet från höga doser. Man kan drabbas av svåra krampanfall och andningssvårigheter. Nervsystemet får en chock och man kan i svåra fall bli sjuk under månader eller år.

Förberedelser
Läs på om benzodiazepiner. Kunskap är makt! – och du vet vad du talar om i kontakt med vården och anhöriga

Se över din allmänna hälsa så du är i så god fysisk kondition som möjligt när du startar.

Det är viktigt att ha stöd under nedtrappningen. Till exempel av anhöriga, psykologsamtal eller gå med i en stödgrupp där du kan få hjälp av andra i samma situation.

Börja INTE med annan psykofarmaka för att underlätta utsättningen. Många läkare föreslår detta vilket endast kommer försvåra din nedtrappning och göra ditt nervsystem mer känsligt än det redan är. Dessutom kommer du ha ytterligare ett läkemedel att trappa ur efter avslutad benzonedtrappning.

Hitta en metod för avslappning som passar dig, t.ex. meditation, yoga, promenader eller andningsövningar. Rädsla och ångest är vanligt i samband med utsättning så alla former av avslappning är viktiga.

Om du tar olika doser varje dag räkna ut din snittdos över en vecka (dvs. hur mycket benzo av en viss sort du tar över en vecka) Gör så här: summera alla dina doser av en sorts benzo under en vecka, dela med veckans dagar = 7. Summan är din dagliga dos. Börja nu ta den dosen varje dag , samma dos, vid samma tidpunkt. Det är viktigt att starta trappningen från en stabil dos som man tar varje dag. Detta för att få en så jämn nivå benzo som möjligt i blodet vilket underlättar nedtrappning och minskar ev. abstinens mellan doserna – vilket är ett vanligt problem vid benzoberoende.

Undvik att byta benzo. Om du inte har något större problem med den benzo du tar för tillfället, kan man generellt säga att det är bäst att undvika att byta. Skulle det vara så att du tar en benzo med kort halveringstid (insomningstabletter, Sobril bl.a.) och upplever abstinens mellan doserna, bestäm dig för om du ska trappa ner direkt från den benzo du redan tar eller om du ska byta till en benzo med längre halveringstid. Erfarenheten visar dock att om den benzodiazepin du redan tar fungerar bra är det onödigt att ta risken med att byta sort. Om du av olika anledningar ändå beslutar dig för att byta till Stesolid från en benzo eller benzoanalog med kort halveringstid så bör övergången ske successivt så nervsystemet får en möjlighet att vänja sig. Jämförelserna i styrka är ingen exakt vetenskap och kan skilja sig något mellan olika källor. En uppdaterad version kan du hitta här: ttp://emedicine.medscape.com/article/2172250-overview

Trappa ur insomningstabletter (s.k. Benzoanaloger) först. Om du tar en benzo dagtid och insomningstabletter av typen Stilnoct, Imovane m.fl. till natten så är det i regel bäst att trappa ur de senare först. Detta för att de har kortast halveringstid och ofta ger abstinens dagtid. Du kan behöva dela din dos och ta en del på dagen för att undvika abstinens mellan doserna, vilket är vanligt vid beroende av benzos med kort halveringstid.

För dagbok över dina symtom. Symtom kommer och går och det är lätt att glömma bort att de faktiskt gått över tidigare. Det kan också vara bra för att notera tidpunkten när du tagit dina doser. Det är också lätt att glömma och en utebliven dos kan orsaka kraftig abstinens.

Nedtrappning
Det finns en generell rekommendation att starta med 10% metoden (Breggin m.fl) vid benzonedtrappning, liksom vid utsättning av annan psykofarmaka. Erfarenheter bl.a. från den här gruppen styrker att 10% sänkningar fungerar bra som en riktlinje och utgångspunkt. Men toleransnivån varierar och man kan behöva justera storleken på sänkningarna efter personlig känslighet. Om man startar för aggressivt kan det trigga igång abstinenssymtom som kan hänga kvar länge och vara svåra att bli av med. Det är bättre att börja försiktigt och avvakta reaktionen. När man ser hur man reagerar kan man sen öka eller sakta ner takten nästa gång man sänker. För dem som har svårt att dela tabletter, eller märker att de har svårare att tolerera sänkningar ju längre ner i dos de kommer, (vilket inte är ovanligt), rekommenderar vi att man blandar ut sin benzo i vätska för att på så sätt kunna göra små exakta sänkningar, s.k. titration. Instruktioner om hur man kan gå tillväga med titration finns på vår hemsida Man kan även väga sina doser. Digitalvågar med hög precision finns att köpa på nätet t.e.x här: www.peroett.se

Undvik att öka dosen om du en gång har sänkt. Erfarenheten visar att det är bäst att undvika i alla fall om det gått mer än omkring 4 veckor sedan du sänkte. När det gäller benzos så är det vanskligt att öka dosen igen, det ger inte säker lindring som det ofta gör med SSRI. Ibland kan en ökning ge bakslag och förvärra abstinensen, tvärtemot vad man kan förvänta sig – att ökad dos ska lindra. Många vittnar om att det initialt lindrar abstinensen, men att den förvärras igen efter ett tag. Då står man där med ökad dos att trappa ur och samma styrka i abstinens som tidigare. Andra känner lindring av att öka dosen. Det är en chansning och det bästa råd vi kan ge är att öka lite i taget (kanske 25% av det man tidigare trappat ner) och se om det ger någon lindring. Men som regel rekommenderar vi att undvika ökning av dosen eller att återinsätta om det gått mer än ca 4 veckor sen man gjorde senaste sänkningen eller efter att abrupt avslut (s.k. Cold Turkey) av benzo.

Läkningen under nedtrappning och avslut sker oftast inte linjärt. Varje enstaka fall av utsättning av Benzo är unik, med olika längd och svårighetsgrad. Symtomen varierar ofta över tid. Denna läkningsprocess brukar kallas vågor och fönster. Först brukar utsättningssymptomen vara konstanta utan andrum. Efter en tid, som varierar från person till person, brukar symptomen börja att brytas upp i cykler. Det finns tillfällen när symtomen inte är så intensiva, och andra tider när de är ganska svåra. Men det finns inget mönster i hur utsättningssymptomen slår som gäller alla. Vissa patienter upplever att de har konstanta symtom som sakta försvinner. Majoriteten som sätter ut och får besvärligt verkar dock drabbas av det så kallade våg- och fönstermönstret. VÅGOR beskriver de gånger då symtomen är allvarligare. Symtomen kan vara fysiska och/eller känslomässiga. FÖNSTER är perioder då symtomen inte är lika uttalade. Först känns det som att allt är över och utsättningssymptomen är över – du är fri. Så är dock fallet inte för det mesta. Vågorna kommer igen. Fönster och vågorna är nämligen sammanflätade med varandra. Utsättningssymptomen fungerar för de flesta människor så att fönstren långsamt, väldigt långsamt blir längre och vågorna blir kortare. För andra drabbade ser återhämtningen annorlunda ut. Dock är vår erfarenhet att de flesta upplever läkningen enligt mönstret för vågor och fönster.

Trappar man sakta är risken för svåra symtom mindre.

Att tänka på under nedtrappningen
Abstinenssymtom visar sig olika snabbt för olika personer och med olika benzopreparat. Tar man en benzo med kort halveringstid (insomningstabletter som Stilnoct och Imovane eller vanlig benzo som Sobril och Xanor) kan man ofta få abstinens mellan doserna redan efter några timmar efter senaste intag. Stesolid, som är en benzo med mycket lång halveringstid ger ofta inte symtom förrän efter ca 3 dagar och upp till 8 dagar efter sänkning. Men rapporter om att vissa känner av en missad dos eller sänkning efter bara några timmar förekommer också. Abstinenssymtomens styrka varierar mellan individer beroende på personlig känslighet, dosens storlek och hur snabbt man trappar ned. Andra faktorer som spelar in är det allmänna hälsotillståndet och inblandningen av annan psykofarmaka.De första tecknen på abstinens brukar vara insomnia, ångest, nervositet och irritabilitet. Tinnitus och synstörningar kan börja utvecklas. Därefter kan fler symtom börja märkas: magkramper, diarré, muskelspasmer och kramper, svimningskänslor vid uppstigning, illamående, svår huvudvärk, stickande och brinnande hud, skakningar, feber, svettningar, överkänslighet för stimuli, dimsyn, elektriska stötar i kroppen och hjärnan, inre darrningar, domningar, overklighetskänslor, påträngande tankar och många andra symtom. I svåra fall kan man utveckla farligt högt blodtryck och drabbas av livshotande krampanfall. Även psykos uppträder i allvarliga fall.

Överkänslighet för receptfria läkemedel, mat och tillskott. Många som har abstinens från utsättning, eller kanske utvecklat biverkningar och tolerans på en stabil dos, upptäcker ofta att de blivit överkänsliga inte bara för benzo utan även för andra mediciner, viss mat och tillskott. Ja, sådant som vi tidigare tålt. Orsaken är – med största sannolikhet – att nervsystemet utvecklat en hypersensitivitet för ämnen som passerar blod/hjärnbarriären (forskning på detta område är fortfarande obefintlig, så vi får i vanlig ordning lyssna på vittnesbörd från drabbade). Överkänsligheten brukar bli lindrigare med tiden, men det är viktigt att ta det varsamt så länge man har symtom.

Interaktioner med andra läkemedel, kosttillskott & mat
Alkohol
Benzodiazepiner och alkohol påverkar båda GABA receptorerna. Om du kämpar med abstinens ska du veta att alkohol kan förvärra dina utsättningssymtom och kan t.o.m. öka beroendet av benzos. Anledningen är att under nedtrappning så är den lugnande effekten av GABA systemet minskat och ur normal balans. För att uppnå normala nivåer så behöver GABA systemet normaliseras steg för steg utan påverkan av andra substanser. Eftersom alkohol också påverkar GABA stör det läkningen och kan förlänga och förvärra abstinensen från benzonedtrappning. Det är lätt att falla för frestelsen att självmedicinera med alkohol under abstinensen men detta bör till varje pris alltså undvikas!

Koffein
Koffein ökar ångest och reducerar den lugnande effekten av benzodiazepiner. Koffein finns i kaffe, svart te, grönt te, choklad, läsk och i många receptfria läkemedel. Koffein är en stimulantia och dess effekter kan dröja sig kvar i upp till 20 timmar i kroppen. Vissa människor kan få störd sömnrytm. Det bästa är att undvika koffein om man kämpar med benzonedtrappning, ångest eller insomnia.

Grapefrukt
Grapefrukt hämmar ett enzym i tarmarna som normalt bryter ner vissa läkemedel, och därmed kan mängden läkemedel öka i blodomloppet. Symtom på interaktion av detta kan visa sig upp till 3 dagar efter intag av grapefrukt eller grapefruktjuice. Detta innebär att du inte kan dricka grapefruktjuice på morgonen och ta din medicin senare på dagen. Grapefruktjuice bör undvikas tillsammans med alla typer av benzodiazepiner.

Vitaminer, mineraler och kosttillskott
Vår och många andras erfarenhet av råd angående tillskott eller alternativa botemedel för benzoabstinens är att vara MYCKET försiktig! Du bör först låta göra ett blod- eller en hårmineraltest för att se om du har brister, alltså inte chansa. Och om du ändå vill pröva, börja med mycket små doser och prova dig fram. Och tänk på att pröva med ett tillskott i taget, så du är vaksam på eventuella reaktioner. Många har den felaktiga föreställningen att naturmedicin och vanlig mat är säker att stoppa sig tillsammans med läkemedel eftersom de är naturliga. Men, allt du äter har en inneboende risk att interagera med mediciner eftersom de också passerar ämnesomsättningen på samma sätt som mediciner gör. Vissa läkemedel påverkar kroppens upptagningsförmåga av näringsämnen, och viss mat och örter kan öka eller minska absorptionen av ett läkemedel.

Receptbelagda läkemedel
Många läkemedel som t.ex. vissa antibiotika, Omeprazol och antivirala läkemedel kan interagera med benzodiazepiner. Kontrollera alltid själv i t.ex. www.fass.se sök på sidan för Vårdpersonal, där kan du hitta en utökad lista. Många läkare slarvar med detta vilket ibland kan medföra svåra konsekvenser vid nedtrappning av benzos.

VARNING!
Ta aldrig antibiotika inom Fluorokinoloner familjen tillsammans med benzodiazepiner. Dessa har vanligtvis ”flox” i namnet. T.ex.Ciprofloxacin,
Levofloxacin, Ofloxacin m.m. Dessa antibiotika kan orsaka MYCKET ALLVARLIGA reaktioner om de tas tillsammans med benzodiazepiner.
Förenklat så har det förklarats som att de eliminerar benzodiazepiner från GABA-receptorerna, vilket orsakar akut och svår abstinens.

Vad händer i hjärnan när du tar bensodiazepiner?
Alla typer av Benzodiazepiner (och då även ovan nämnda Z-läkemedel) påverkar enligt rådande forskning GABA- och glutamatsystemet i kroppen. Det är en komplicerad process som förenklat kan beskrivas som följer: När man väl blivit exponerad för en Benzodiazepin, anpassar sig hjärnan genom att förändra GABA-receptorernas funktion. GABA har en hämmande funktion och är den huvudsakliga neurotransmittor som fungerar som broms. Den lugnar ner, dämpar känslor och nervimpulser i hela centrala nervsystemet. Enligt rådande teori (Dr Ashton m.fl.) återbildas GABA-receptorerna vid regelbundet intag av benzodiazepiner. Förenklat sett minskar GABAreceptorerna i antal och kan på så sätt inte fungera normalt.

Benzodiazepiner påverkar även en neurotransmittor med namnet Glutamat (även kallad Glutaminsyra). Glutamat är i motsats till GABA en excitatorisk neurotransmittor. Den fungerar som en gaspedal i hjärnan. Glutamat och GABA kompletterar och balanserar varandra, som två sidor av en gungbräda; den ena påverkar den andra. Om GABA-funktionen inte fungerar som den ska, då fungerar inte Glutamatfunktionen heller.

Följden av en nedsatt Glutamat och GABA-funktion är oro, ångest, rastlöshet, muskelkramper plus en rad andra symtom.

Bensodiazepiner som säljs i Sverige
Stesolid (samma som Valium)
Oxascand (samma som Oxasepam och Sobril)
Lorazepam (samma som Temesta)
Librium
Iktorovil (Klonazepam)

Sömnmedel
Mogadon (samma som Apodorm, Nitrazepam Recip)
Flunitrazapam (samma som Fluscand, Rohypnol)
Halcion (samma som Triazolam)
Midazolam (samma som Dormicum

Bensoanaloger (lika svårt att sluta med som Benzos)
Stilnoct
Imovane
Zopiclone
Zolpidem

Text av: Ewa Sjöholm 2017